Fortsätt till huvudinnehåll

Farmor Anna - En självhushållande trädgårdsmästare

Förord

När jag var en liten flicka bodde jag i en lägenhet i ett höghus strax söder om Stockholm. Lägenheten var modern med 60-talets mått mätt. Min bror och jag delade på ett rum och vi hade rinnande varmt och kallt vatten. Under den kalla årstiden var elementen alltid heta och spred god värme i lägenheten. Det fanns kylskåp och lite senare fick vi en frys i köket. Nere i källaren fanns en modern tvättstuga. Det var bara att ta hissen ner med tvättbyket och tvätta. Okej man fick släpa lite grann in genom en dörr, som jag för övrigt klämde fingret i men det är en annan historia, och ner för en lång trappa som alltid tycktes mig för mörk, ja allt fanns som en modern människa behövde. Vi hade till och med en egen fastighetsskötare, farbror Norman som man ringde om det var något som gått sönder och han kom och fixade. Lite besvärande sur och tvär kunde man tycka och mycket respektingivande men på det hela taget en reko man som höll ordning på oss barn och på de fina gräsmattorna och rosenrabatterna runt husen.

Nere på Gotland under samma tid gick min farmor Anna iväg med två spann och hämtade vatten ifrån brunnen på gården. Var det riktigt illa att vattnet sinade så måste hon hämta vatten ifrån en brunn nedanför kalkstensberget en sträcka på ungefär två kilometer fram och tillbaka. Bostaden var omodern utan rinnande vatten och toalett, utedasset låg i ett hörn bakom garaget. Hennes badrum tillika tvättstuga låg i ett litet oisolerat hus på gården. Dörren var av kärat trä och där inne doftade det alltid rent av tvål och såpa. På den av vatten nötta träbänken stod vattenspannen i zink, de blekgula tvättfaten från Kockums och tvålen låg i en liten tvålkopp som hängde på träväggen vid det lilla fönstret som pryddes av en liten gardinkappa. I tvättstugans ena hörn fanns den stora järngrytan här värmde farmor upp vattnet med ved för tvätt och bad.
Det skulle dröja ända in på 1970-talet innan farmor fick ett kök och ett badrum med rinnande varmt och kallt vatten.
Det här är en bit kvinnohistoria om min farmor Anna Viktoria Sofia Hernberg född Jonsson. Den är dels sann och dels påhittad. Egna minnen och en tillbakablick på Sverige för inte allt för länge sedan.

Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Stad och Skog

 Allt har en ände... Jag har nått vägs ände, är nu åter hemma men jag tänkte ändå göra ett sista inlägg från årets roadtrip - ett avslut helt enkelt. 20190621 Göteborg visade sig kanske inte från sin bästa sida rent vädermässigt, ömsom regn ömsom sol, men där finns något som jag fullkomligt älskar och det är att gå omkring i Trädgårdsföreningens park. Här får verkligen min rossida sitt lystmäte. Nu runt midsommar är absolut bästa tiden för ett besök. Lite regn och kalla vindar till trots så lyckades jag ändå pricka in solen på midsommaraftonens förmiddag. Innan det drog ihop sig och regnet brakade loss. Det är climbers, det är polyanther, det är gammaldags buskrosor, det är så mycket så jag blev nästan snurrig. Klimatet är ju så mer gynnsamt i Götet än hos mig i Stockholm, men vad fasen jag vill också ha! Vita rosor är magiska - kommer tyvärr inte ihåg namnet på denna skönhet😉 Blomsterkornell in action! Det är mycket mer än bara rosor i Trädgårdsföreni...
2 kommentarer
Läs mer

Grön människa som klär sig i blått

Ute i skogen hajjar jag till! Blått på grenen. Någon har sprejat med blå färg, hm. Someone feeling blue..? Det är så frodigt grönt på min väg genom skogen så anslaget blir så kraftigt. Kontrasten. Hur länge? Vem? Varför? I min garderob dominerar blått och lite vitt. Grönt lyser med sin frånvaro och ja varför? Mina ögon passar, blått och grönt, som en kameleont ändrar de sig efter färgen på mina kläder. Smaragdgrön klänning till sommaren? Till bröllopsfesten? Eller bara för att det är såå snyggt? I min trädgård lyser det gröna och gula så här på våren. Smaragd och guld. Narcissernas trattar vrider och bänder sig efter solens gång över himmelen. Det hänger kvar en doft av hyacint, ljust gula, lite stela men uppmärksamma minglar de med de lite lösa narcisserna och de högbenta tulpanerna. Det knoppas och frodas. Kylan dämpar framfarten och det känner jag mig ganska nöjd med. Jag hinner bättre med. Ekorrfamiljen har gjort sig hemmastadd. De kilar stadigt (😬) från gren till gren, p...
Skicka en kommentar
Läs mer

Yoga & Blompress

Min yoga debut gjorde jag under 00-talet, efter ett antal år av uppehåll hittade jag åter tillbaka till yogan och det var för ca 2 år sedan. Under den perioden var jag ganska trött på mig själv, mitt humör och med mina tankar. Jag kände ett ökat behov av att komma till rätta med obalansen i mitt liv. Att ge mig själv chansen att försöka hitta balans, lugn och frid i sinnet. Yogan och meditationen har öppnat dörrar som annars inte hade öppnats. Yogan har också gjort att jag har hamnat i det här tänket av slowliving. Att var dag leva i nuet, i närvaro och i enkelhet. Att försöka vara mer i varandet än i görandet, för att vara andra till lags som tidigare har upptagit hela mitt liv. Att vara sann mot mig själv och veta att jag gör det bästa varje dag, mer kan jag inte begära av mig själv och det kan ingen annan heller. Svårt? Ja ibland, så klart😉 Häromveckan fann jag en blompress. Lyckost mig! I mitt "nya" tänk så är slowflowers de senaste. Jag har i några år försö...
Skicka en kommentar
Läs mer