Mellan dröm och verklighet

... det är länge sedan nu som körsbärsblommorna lyste vita i min farmors trädgård. Över ett halvt sekel har sakta flutit förbi sedan borstnejlika, brandlilja och lejongap stod där i kanten av hennes trädgårdsland, som vackra åskådare för sina betydligt viktigare grannar, grönsakerna. Moltke-päron och Stenkyrke-äpple stod seniga och rikbärande i den tunna förnan uppe på kalkstensberget.

Röd och fyllig hälsade rosen Ingrid Bergman de besökare välkomna som tog sig in via järngrinden mot landsvägen. Stora höga buskar av surkörsbär bildade häck och stängde ute de förbipasserande. Paradisbusken, farmors stolthet, blommade överdådigt vid ytterdörren till det lilla vitrappade huset där det stora bigarråträdet också stod och skänkte välbehövlig eftermiddagsskugga åt pelargonerna på glasverandan.

Dämpade röster i tidigt morgonljus, daskande ljud mot hård yta. Doften av fisk och salt vatten. Farfar luktade rulltobak, fiskade flundror och flätade korgar, de vackraste korgar som han lärt sig att göra som barn i Gammalsvenskby i Ukraina. Drottningen har en och Gotländsk hemslöjd sålde flera.

Bondens kor råmade på avstånd och solen värmde. Lukten av rökt nyfångad flundra blandades med doften av farmors nygräddade bröd. Eftermiddagsfika vid trädgårdslandet med hembakat var en vardagsfest.

Sol och hav, gråsugga, igelkott, rabbis och kalla kalkenstensplattor i ett hav av tusenskönor...
en svunnen tid, inget överdåd, utan enkel slitsamhet där vatten pumpades på förhand från gårdspumpen. Komposten gav jorden bördighet, grönsaker odlades för eget bruk, frukt och bär togs omhand och förvarades i jordkällaren. Farmors verklighet och mina drömmar vävs samman i en labyrint av trädgårdsminnen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Stad och Skog

Allt har en ände... Jag har nått vägs ände, är nu åter hemma men jag tänkte ändå göra ett sista inlägg från årets roadtrip - ett avslut helt enkelt. 20190621 Göteborg visade sig kanske inte från sin bästa sida rent vädermässigt, ömsom regn ömsom sol, men där finns något som jag fullkomligt älskar och det är att gå omkring i Trädgårdsföreningens park. Här får verkligen min rossida sitt lystmäte. Nu runt midsommar är absolut bästa tiden för ett besök. Lite regn och kalla vindar till trots så lyckades jag ändå pricka in solen på midsommaraftonens förmiddag. Innan det drog ihop sig och regnet brakade loss. Det är climbers, det är polyanther, det är gammaldags buskrosor, det är så mycket så jag blev nästan snurrig. Klimatet är ju så mer gynnsamt i Götet än hos mig i Stockholm, men vad fasen jag vill också ha! Vita rosor är magiska - kommer tyvärr inte ihåg namnet på denna skönhet😉 Blomsterkornell in action! Det är mycket mer än bara rosor i Trädgårdsföreni...

Läs mer

Grön människa som klär sig i blått

Ute i skogen hajjar jag till! Blått på grenen. Någon har sprejat med blå färg, hm. Someone feeling blue..? Det är så frodigt grönt på min väg genom skogen så anslaget blir så kraftigt. Kontrasten. Hur länge? Vem? Varför? I min garderob dominerar blått och lite vitt. Grönt lyser med sin frånvaro och ja varför? Mina ögon passar, blått och grönt, som en kameleont ändrar de sig efter färgen på mina kläder. Smaragdgrön klänning till sommaren? Till bröllopsfesten? Eller bara för att det är såå snyggt? I min trädgård lyser det gröna och gula så här på våren. Smaragd och guld. Narcissernas trattar vrider och bänder sig efter solens gång över himmelen. Det hänger kvar en doft av hyacint, ljust gula, lite stela men uppmärksamma minglar de med de lite lösa narcisserna och de högbenta tulpanerna. Det knoppas och frodas. Kylan dämpar framfarten och det känner jag mig ganska nöjd med. Jag hinner bättre med. Ekorrfamiljen har gjort sig hemmastadd. De kilar stadigt (😬) från gren till gren, p...

Läs mer

Yoga & Blompress

Min yoga debut gjorde jag under 00-talet, efter ett antal år av uppehåll hittade jag åter tillbaka till yogan och det var för ca 2 år sedan. Under den perioden var jag ganska trött på mig själv, mitt humör och med mina tankar. Jag kände ett ökat behov av att komma till rätta med obalansen i mitt liv. Att ge mig själv chansen att försöka hitta balans, lugn och frid i sinnet. Yogan och meditationen har öppnat dörrar som annars inte hade öppnats. Yogan har också gjort att jag har hamnat i det här tänket av slowliving. Att var dag leva i nuet, i närvaro och i enkelhet. Att försöka vara mer i varandet än i görandet, för att vara andra till lags som tidigare har upptagit hela mitt liv. Att vara sann mot mig själv och veta att jag gör det bästa varje dag, mer kan jag inte begära av mig själv och det kan ingen annan heller. Svårt? Ja ibland, så klart😉 Häromveckan fann jag en blompress. Lyckost mig! I mitt "nya" tänk så är slowflowers de senaste. Jag har i några år försö...

Läs mer

Annelie Källberg

Leta i den här bloggen